Vad är det ingen ska få se, som ingen inte redan sett?
En annan sak är ju att hoppa av, vänta tills man är 18, läsa upp betygen som krävs för högskolan och läsa till psykolog. Men hur roligt kommer jag ha i tre år fram tills dess? Kommer bara sita hemma och äta, tröst äta för att jag känner att jag misslyckats.
Jag är en glad människa, oftast. Jag är glad när jag är med vänner, när jag är med min familj. Men på kvällen när jag lägger mig i sängen och ska sova, så kommer allt fram liksom. Jag är inte så glad som jag försöker att vara. Jag döljer allt bara, för att folk inte ska undra. Det jag egentligen vill göra är att gråta ut alla mina känslor hos någon. Någon som kan trösta, och som säger att allt kommer att bli bra. Men jag kan inte det. Kan inte visa mig svag. Jag är stark!
Såhär blir det. Jag pratar inte med någon, jag skriver ut det ist.
Åh, låter jobbigt... men går det inte att läsa psykologikurser som extra tillvalskurser eller någotnign? Eller som Ind. val eller sådant? Brukar oftast gå att lösa haha! Kommer från mig...
Lilla du. Känner så väl igen mig i det du skriver. Gillar du att prata med människor, är du den sociala typen?
Det är jag.
Jag tycker du ska gå linjen ledarskap om du har någon skola som har den linjen annars kan du gå, barn och fritid eller omvårdnad ja. Dock är omvårdnad mycket mer än bara psykologi, man måste läsa om kroppens inre, mycket läkarfrågor och sånt (vilket inte intresserade mig eftersom jag bara vill prata med människor)
Ledarskapslinjen handlar om att coacha människor och då läser man psykologi och det är svinroligt!
Dock hoppade jag av denna linjen eftersom jag insåg att jag ville bli lärare och hoppade på samhäll-samhäll istället. Som tur var hann jag avsluta kursen psykologi och även andra kurser så det var ett plus. Men om du läser samhäll kan du ju lägga till kurser så som psykologi tror jag :) dock är samhäll en ganska tung linje om man skulle vara skoltrött vilket du verkar vara påväg att bli om du inte hamnar RÄTT snart. Skolan är rolig om man läser rätt!
